Livet, döden och luftgropar

I helgen har jag varit på begravning. Begravningar får mig alltid att börja tänka på livet, döden och andra svåra ting. Den här begravningen var den andra i rad på samma begravningsplats, med samma dödsorsak, cancer.

Förra gången var det J, en underbar liten tjej som begravdes, nästan innan hennes liv hade börjat. Då tänkte jag på att talesättet "att lämna någon efter sig" om de som lever vidare. För J var det ju inte så. Hon snarare lämnade folk "före sig". Hon fick aldrig möjligheten att uträtta stordåd, hitta botemedlet för sin egen sjukdom, skaffa barn och liknande. Visst lämnade hon ett bestående intryck i många personers minnen, men så där jättemycket konkret han hon inte skapa till eftervärlden på de dryga 5 år hon levde.

Jag fick möjligheten att känna och vara en del av över hälften av J's liv, även om den tiden inte var så lång i rena dagar räknat. Morbror Y, som vi begravde i lördags, har varit en del av hela mitt liv. Ja inte bara mitt. Det finns barn och barnbarn som också haft honom nära under hela deras liv. För min moster var han också en stor del av hennes liv, över två tredjedelar. 40 år delade de. För Y gäller verkligen att han lämnat personer och saker efter sig. Och minnen. Det är märkligt att det är först när personerna är borta som upptäcker hur viktiga de varit i mitt liv. Så tror jag andra också känner.

En av de saker som alltid kommer att förknippas med Y är att han jobbade med att köra grävmaskin. Han var ruskigt duktig på det och jag kan gå omkring i det lilla landskap där han bodde och se alla de saker han var med och skapade. T.ex. den del av begravningsplatsen där han själv vilar. Y tyckte om att gräva kan man säga. Man kan också säga att han inte tyckte om att flyga.

Hans barnbarn E sammanfattar det otroligt träffsäkert i den vers han skrev till sin morfar:

"Morfar, jag vet att du inte tycker om att flyga, så jag tänkte att du kunde fråga änglarna ifall du inte kunde få en grävskopa istället för vingar. Då kan du gräva luftgropar istället för att flyga. Jag tror att det blir roligare för dig att vara i himlen då."

Om ni som flyger ut från t.ex. Arlanda den närmaste tiden undrar varför det plötsligt är så mycket gropigare i luften numera, så är det för att Y äntligen fått börja gräva igen.