Ett par dagar i rad nu har jag haft bloggningar instängda i huvudet. Flera gånger har jag satt mig framför datorn och börjat skriva och stolpa upp mina tankar, funderingar och reflektioner. Bara för att varje gång bara trycka på "Save as draft" istället för att publisera.
Varför gör jag så?? Kan det vara för de reaktioner jag fått från olika håll på mina högt privata funderingar? Kan det vara för att jag inte längre känner för att lämna ut mig hur som helt, till vem som helst?
Är inte det en av de absolut allvarligaste sakerna en bloggare kan råka ut för? "Bloggskräck". Kan jag söka vård för det? Hur botas det? Genom tvångsbloggning? Elshocker om bloggaren inte bloggar? (Snacka om feature som Google skulle kunna implementera...)
I vilket fall som helst så funderar jag på att antingen stänga till min blogg lite och bara låta de jag känner att jag litar på ta del av mina tankar eller så skapar jag en till för de funderingar som är av det mer privata slaget. Ni kommer nog att märka vilket.
Nä, jag säger som Tommy Shawn sa, "Timing is everything."
Avslutar dagen blogg med ett annat citat.
"And I did wonder - because it's now three years ago since I left prison - whether there would come a time when I would forget it, or it would be in the past as anything else might be - no, it's there every day of my life."
- Jeffrey Archer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är nog nyttigt att vara lite försiktig med/om sig själv. Det förflutna (om jag nu tolkar ditt val av citat rätt) är inte alltid så lätt att handskas med.
Skicka en kommentar